Kvalitetsarbete i Capio

Kvalitetsarbetet är motorn i Capio

Mäta och utvärdera kvalitet

Som patient utgår man alltid från att man får den bästa möjliga behandlingen när man söker vård. Det får man också i den meningen att varje vårdinrättning strävar efter att göra det bästa man kan. Kraven på öppen och enkel jämförelse av vårdens resultat finns redan i varierande omfattning i Europa och kommer att bli allt större i framtiden. Detta är en bra utveckling som ligger i patienternas intresse och som i sig leder till bättre kvalitet i vården. Redovisning av kvalitet kräver en viss systematik för att bli meningsfull.

För varje behandling bör man göra klart för sig vilket som är det mest relevanta resultatet för att utvärdera värdet av behandlingen för patienten. Capio delar in resultaten i tre huvudgrupper, det kliniskt observerbara resultatet (CROM), det av patienten upplevda resultatet av behandlingen (PROM) och patientens erfarenhet i samband med behandlingen (PREM), se figur nedan.

Exempel på kliniskt observerbart resultat är frekvensen av komplikationer, tiden för återhämtning efter ingrepp och mätbar kontroll av sjukdom medan förbättring av funktion och livskvalitet efter behandling är exempel på av patienten upplevt resultat. Erfarenheterna i samband med ett vårdtillfälle slutligen, är givetvis i grunden beroende av det medicinska resultatet och hur mycket besvär i form av smärta, illamående och trötthet som behandlingen leder till, men påverkas även i stor omfattning av vårt sätt att ge information och av vårt bemötande.

Även vårdmiljön har betydelse. Man måste kunna mäta var och en av de tre huvudgrupperna av resultat. Vi kallar dessa mått för kvalitetsindikatorer (Quality Performance Indicators, QPI).

Kontinuerligt kvalitetsarbete ger förbättring

Resultaten blir inte bättre av sig själva. Det krävs ett målmedvetet och systematiskt arbete för att åstadkomma förbättring. Vårt arbete för ständiga förbättringar innebär att utveckla våra vårdprocesser på ett sådant sätt att resultaten förbättras. Genom att förstå vårdprocessen och dess betydelse för resultatet kan vi fokusera på det som är mest angeläget att förbättra. Det är viktigt att sätta upp mätbara mål, processmål, för hur det dagliga arbetet genomförs för att kunna följa upp att vårdprocessen utvecklas enligt våra mål.

Allt detta sammanfattas i en kvalitetsplan eller kvalitetsbudget om man så vill. I en kvalitetsplan ingår konkreta åtgärder för förbättringar av arbetsmetoder som vi tror är väsentliga för de kvalitetsindikatorer vi vill påverka. Dessa åtgärder ska vara mätbara, resurssatta och det ska för varje åtgärd finnas en person som är ansvarig för att genomföra förbättringen inom en angiven tid.

Kvalitetens hörnstenar

Kvalitet har många aspekter. Capio har valt att fokusera på fyra områden som vi ser är mest betydelsefulla för patienten – Modern Medicin, God information, Vänligt bemötande och Ändamålsenlig miljö och utrustning. Vi kallar dessa för kvalitetens hörnstenar. Ytligt sett kan de betraktas som självklara – alla tillämpar modern medicin, informerar patienten väl, behandlar alla vänligt och har bra lokaler och rätt utrustning. Undersöker man detta lite närmare finner man emellertid många områden som kan förbättras.

Capio verkar i flera länder där medicinska traditioner, kultur och regelverk skiljer sig åt men gemensamt för alla är att det finns utrymme för förbättring inom alla fyra hörnstenarna i alla länder och verksamheter. Detta gäller oavsett hur långt respektive verksamhet har kommit i sitt kvalitetsarbete. Kvalitet har inte en slutstation – utan är en resa med målet att ständigt bli lite bättre för patienterna.

Systematiskt kvalitetsarbete ökar effektiviteten

Planer är nödvändiga men gör ingen skillnad om de inte genomförs. En regelbunden uppföljning av kvalitetsplanen ingår därför som en del i den vanliga verksamhetsuppföljningen. Sedan planen väl genomförts förväntar vi oss att kvalitetsindikatorerna ska peka på att vår kvalitet också har förbättrats. Detta utvärderas i regelbundna mätningar av kvalitetsindikatorer (QPI).

Ett arbetssätt som detta har alltså ett cykliskt förlopp och pågår därför ständigt. Kvalitetsarbetet är motorn i Capio som leder till att våra patienter får rätt vård och säker vård, att de återhämtar sig snabbt efter våra behandlingar och upplever både trygghet och kompetens när de kommer i kontakt med oss. Detta leder i sin tur till effektivitet i vårt arbete och skapar förtroende för oss som vårdgivare.

I våra åtaganden med myndigheter finns som regel mål angivna för kvalitet, vanligen formulerade som processmål, det vill säga mål för hur patienter ska behandlas, inom vilka tidsramar och så vidare. Detta är förstås bra men vi vill nu gå vidare och driva kvalitetsarbetet mer systematiskt mot ett för patienten allt bättre resultat av våra behandlingar. Vi kallar detta att arbeta instrumentellt med kvalitet.

Det innebär ett systematiskt arbete med kvalitet som syftar till kontinuerlig förbättring av resultat i form av färre komplikationer och snabbare återhämtning efter behandling. Färre komplikationer och snabbare återhämtning leder förstås samtidigt till ökad effektivitet. Vår effektivitet mäter vi med nyckeltal, Key Performance Indicators (KPI:er). Vi har KPI:er för hur mycket vård vi producerar och hur mycket resurser vi behöver för att utföra vården. Kvoten mellan dessa, det vill säga produktiviteten eller resursutnyttjandet, är i grunden beroende av kvaliteten i vården.

Kvalitet som en del av företagskulturen

Ett systematiskt kvalitetsarbete som diskuterats här är på väg att bli en del av företagskulturen och integreras löpande i det normala arbetet. Hela linjeorganisationen måste engageras och representera vår kvalitetskultur. Ett gemensamt språk och mätmetoder är bara en struktur som ger förutsättningarna. Att fylla denna struktur med det rätta innehållet och ha engagemanget att genomföra förbättringarna kräver motiverade och kunniga medarbetare på alla nivåer. Förutsättningarna vilar på andra halvan av Capio-modellen, det vill säga hur vi organiserar och leder våra enheter.