Diskussion i Almedalen om nya patientlagen och hur vi stärker patientens valfrihet och delaktighet

Onsdag 6 juli i Almedalen inleddes med ett samtal om den nya patientlagen som infördes 2015. Har den egentligen gjort någon skillnad för patienterna? Vilka hinder och möjligheter finns för att lagen verkligen tillämpas?

En panel bestående av Fredrik Lennartsson, Myndigheten från vårdanalys

Johan Assarsson, vd Inera, tidigare patientmaktsutredningen, Heidi Stenmyren, Läkarförbundet och Peter Holm, Chef Capio specialistkliniker Sverige, diskuterade frågorna under en intensiv timme. Anders Lönnberg modererade.

Syftet med nya patientlagen

Den nya patientlagen trädde i kraft 1 januari 2015. Syftet med lagen är att stärka patientens ställning genom att främja integritet, självbestämmande och delaktighet. Det handlar bland annat om bestämmelser kring tillgänglighet, information, samtycke, delaktighet, vårdkontakter och val av behandlingsalternativ.

Utvärdering av patientlagen

Fredrik Lennartsson berättade om uppdraget Myndigheten för vårdanalys fått att utvärdera den nya patientlagen. I korthet visar utvärderingen att lagen inte har haft det genomslag inom landstingen man har hoppats på. Kännedomen om den är låg bland patienter. Det saknas administrativa nationella lösningar för saker som remisshantering, listningstjänster och högkostnadsskydd. Dessutom finns det strukturella förutsättningar inom landstingen som gör det svårt att uppfylla lagens krav. Vilka möjligheter finns då för patientlagens genomslag?

Perspektivskifte nödvändigt

Panelen var i första hand ense om att det behövs ett perspektivskifte. Det är inte enbart en fråga om lag, rätt och bestämmelser. För att fullt ut kunna tillämpa innehållet i patientlagen behöver man ändra saker som kulturer, strukturer, arbetssätt och relationer.

Ansvar behöver tydliggöras

Heidi Stenmyren, som representerar läkarkåren, tryckte på att ansvarsfrågan behöver tydliggöras. Skriver man en lagstiftning för patienten måste man skriva vem som är den ansvariga vårdgivaren – är det utföraren eller till exempel verksamhetschefen. Vem ska ta ansvar i slutändan för att lagen efterlevs?

För patienten är det också viktigt att man har en personlig kontakt – exempelvis en namngiven läkare som tar det medicinska ansvaret.

Samtidigt måste det finnas utrymme och tid för läkare att ta ansvar, efterleva innehållet i lagen, ha den nödvändiga kontakten som behövs och utrymme för att återkoppla och rapportera. Det får inte bli ytterligare en betungande administrativ börda som tar tid från den faktiska vårdkontakten.

Patientlagen behöver prioriteras

Med alla åtaganden, initiativ och daglig administration och drift som präglar sjukvårdens vardag, hamnar genomförandet av patientlagen långt ner på prioriteringslistan för verksamheterna. Landstingen behöver ta sitt ansvar och se till att patientlagens genomförande prioriteras.

Valfrihet får inte hindras av snårig administration

Utgångspunkten inom sjukvården måste hela tiden vara patienten och patientens behov. Peter Holm från Capio tog bland annat upp problemet med att det är svårt att koordinera vården över landstingsgränserna. Vårdköerna kan vara mycket kortare i ett angränsande län, men patienten får generellt ingen information om detta eller hjälp med att söka vård där. Administrationen måste underlättas så att samarbeten funkar bättre – allt för patientens bästa.

Patientlagen behöver tydliggöras och kompletteras

Slutligen diskuterade panelen konkreta förslag på komplettering och tydliggörande av patientlagen. Några av förslagen:

- Införandet av en nationell väntelista.
- Slutenvården måste likväl som öppenvården omfattas av lagen.
- Rätten till fast läkarkontakt behöver regleras.
- Återinför patientansvarig läkare – patienten ska ha namnet på den som är medicinskt ansvar.
- Tydliggör vårdgivaren i patientlagens mening.
- Större tryck på att landstingen tar ett ansvar för lagens genomförande

För information:

Thomas Berglund, VD och Koncernchef
Telefon: 0733-88 86 00

Henrik Brehmer, Informationsdirektör
Telefon: 0761-11 34 14