Ersättningssystem

Offentligt och privat finansierad sjukvård.

Finansiering, avtal och ersättningsmodeller skiljer sig åt mellan de europeiska länder och därmed även villkor och incitament för vårdgivare. Dock har de länder där Capio har verksamhet gemensamt att sjukvårdskostnaderna huvudsakligen är offentligt finansierade.

Finansiering
Invånare betalar för sjukvård antingen via skatter (Sverige, Norge och Frankrike) eller via obligatoriska avgifter till socialförsäkringsbolag (Tyskland). I viss  utsträckning finansieras sjukvården också privat, antingen i form av privata försäkringar eller egenfinansiering som betalas direkt av patienterna.

2016 var 88% av Koncernens omsättning offentligt finansierad och 12% privat. Privat finansiering förekommer framförallt i Norge och Frankrike. I Frankrike kom den privat finansierade ersättningen främst från tjänster som inte direkt hörde till själva vården, exempelvis tillägg för enkelrum.

Avtalsformer
För att en privat aktör ska kunna behandla patienter och få ersättning inom det offentligt finansierade sjukvårdssystemet krävs avtal med relevant offentligt organ. Avtalet kan antingen vara i form av en licens/auktorisation eller ett upphandlat kontrakt.

Auktorisationer
När basen för verksamheten är licens/auktorisation har en vårdgivare fått  godkännande av sjukvårdsförvaltningen för att bedriva viss typ av vård och erhålla ersättning utifrån en viss prislista. Man kan normalt ansöka om godkännande när som helst, och licensen/auktorisationen gäller tillsvidare, eller kan förlängas efter ny prövning. En trend i Norden är att en större del av sjukvården tillhandahålls på licens/med auktorisation, inom det så kallade fria vårdvalet. Capios verksamhet i Frankrike och Tyskland drivs på licens/med auktorisation liksom primärvården och delar av specialistvården i Sverige. I Sverige har det fria vårdvalet varit obligatoriskt inom primärvården sedan 2009. Under de senaste åren har vissa landsting även infört detta för en rad olika behandlingar inom specialistvården, främst i Stockholm, men även i Uppsala, Skåne och Jönköping. I Norge infördes fritt vårdval i vissa delar av specialistvården efter en politisk reform 2015. Ersättningsnivåerna sattes emellertid väldigt lågt och det är få privata vårdgivare som har visat intresse för att ansöka om auktorisering.

Capio ser skiftet mot det fria vårdvalet som en positiv trend, eftersom det stärker patienternas ställning och ökar konkurrensen. En vårdgivare som har hög kvalitet, tillgänglighet och fokus på service gynnas i ett sådant system. Fritt vårdval ger också vårdgivarna stabila förutsättningar, vilket är gynnsamt för långsiktig utveckling och investeringar.

Upphandlade kontrakt
Avtal fås även efter offentliga upphandlingar. Enligt avtalen ska vårdgivaren tillhandahålla en viss volym vård till ett pris som har fastställts i upphandlingsprocessen. Om taket överskrids sjunker ersättningen för produktionen ovanför takvolymen, eller så utgår ingen ersättning alls. Avtalen har inga volymgarantier, men det finns ofta en uppskattning på hur stora volymer vårdgivaren kommer att få. Det finns olika modeller för att bedöma anbuden i en offentlig upphandling, det kan antingen vara lägst pris, högst kvalitet eller en kombination av pris och kvalitet. Under de senaste tio åren har vi sett hur kvalitetsfaktorer har blivit allt viktigare.

Capio har offentligt upphandlade avtal i Sverige, Norge och Danmark. Exempelvis Capio S:t Görans sjukhus, närsjukhusen och en stor del av Capio Psykiatris verksamhet är avtalsbaserad. I Sverige är det ofta långsiktiga kontrakt som innebär att landstingen upphandlar sjukvårdstjänster i ett geografiskt område eller inom en medicinsk specialitet. Avtalen har vanligtvis en löptid på minst fem till sju år, inklusive förlängning. I Norge och Danmark är avtalsperioderna kortare och används främst som buffert när det är långa väntetider inom det offentliga sjukvårdssystemet.

Ersättningsformer
Den största delen av Capios omsättning baseras på ersättning per behandling (tariff). Tarifferna kan antingen vara fee-for-service, det vill säga vårdgivaren får ersättning när patienten söker vård, eller vårdepisodersättning där vårdgivaren ersätts för en hel vårdepisod oberoende av antalet vårdkontakter. Kapitering är en annan ersättningsform som för Capios del tillämpas inom stora delar av primärvården i Sverige. Då erhålls ett fast belopp per patient som är listad hos vårdcentralen, oavsett om patienten söker vård eller inte.

Prispressen ökar i alla länder där Capio är verksamt. Privata vårdgivare får ofta lägre ersättning än offentliga, exempelvis uppskattas ersättningen till offentliga vårdgivare vara 20% högre i Frankrike.


Capios ersättnings- och avtalsmodell 2016 (Koncernen)