Behovet av sjukvård förändras

Trend 1. Det demografiska skiftet driver ökat vårdbehov och ökade vårdkostnader

Capio ser tre huvudsakliga drivkrafter bakom den växande efterfrågan på sjukvård och medföljande kostnader. För det första så ökar befolkningsandelen som är 60 år och äldre oproportionerligt mycket på grund av de höga födelsetalen efter andra världskriget. Andelen EU-medborgare över 60 år beräknas öka från 15% år 1960 till 29% år 2050. För det andra så bidrar medicinska framsteg och förmågan att behandla sjukdomar till en allmänt ökad medellivslängd. För det tredje har sjukdomsspektrat ändrats så att kroniska sjukdomar, som exempelvis diabetes, fetma och vissa kardiovaskulära sjukdomar, hanteras under längre tidsperioder.

Samtidigt som befolkningsstrukturen utvecklas mot en högre andel äldre och samhällets kostnader för sjukvården ökar, så förväntas den arbetande andelen av befolkningen som finansierar sjukvården att minska, vilket leder till ansträngda offentliga sjukvårdsbudgetar. Den arbetande andelen av befolkningen antas minska årligen med i genomsnitt cirka 0,4 procentenheter (CAGR) 2010 till 20501, vilket förväntas minska finansieringsbasen för sjukvården och medför att vårdgivarna behöver kunna erbjuda mer effektiv sjukvård till en lägre kostnad. Inom OECD har de genomsnittliga hälso- och sjukvårdskostnaderna, uttryck i procent av BNP, ökat från 7,7% 2000 till 9,2% 2012.2

Västeuropeiska sjukvårdsystem har börjat arbeta med denna utmaning – med olika startpunkter och ansatser till lösning för olika länder. Dock strävar alla system i samma riktning. De nordiska länderna var bland de första att förespråka och tillämpa Modern Medicin, evidensbaserade metoder som gör att vissa tillstånd som bara för några år sedan krävde stora operationer idag kan behandlas med ett enkelt ingrepp eller endast genom medicinering. Exempelvis introducerades DRG-baserad ersättning fullt ut (DRG, diagnosrelaterade grupper) i Sverige år 1995, men i Frankrike först år 2005. Samtliga Capios marknader är numera fokuserade på konsolidering, resultatbaserade ersättningsmodeller och att realisera skalfördelar, exempelvis genom vertikal integration av sjukvårdssystemet eller samarbete mellan olika vårdenheter. I Norden har Capio framgångsrikt kortat tiden patienterna behöver tillbringa på sjukhus innan de kan återgå till sina dagliga liv, samtidigt som man skiftat en stor del av behandlingarna från sluten- till öppenvård och ökat volymer genom specialisering och tillämpning av vård på rätt nivå, den så kallade LEON-principen. Capio anser att det finns betydande möjligheter för en liknande förbättring i Frankrike och Tyskland och att Capio har en stark position att kunna dra fördel av detta.


1 Världsbanken.

2 OECD Health Data 2014.